Mitt huvud är fullt av kaos. Känner mig helt ur balans. Det är inte riktigt likt mig. Känner knappt igen mig själv i min luddiga lilla värld. Det är lite som om allt bara flyter runt och utan kontroll. Som den där leken ni vet när man har en hink med vatten och lägger i äpplen som man sen ska försöka ta ett bett ifrån. Dom lligger där och guppar runt och när man ska ta ett bett så försvinner dom ju bara.

Man får ingent grepp och lite sådär är det i min lilla värld just nu!              

                                    Luddigt värre                                   

Jag började fundera på en grej på jobbet idag. Ja ja ja, tjat tjat tjat men jag har ju gått ner i vikt en del. Och jag ser en liten skillnad på hur folk är emot mig. Människor som aldrig sagt ett ord till mig har helt plötsligt massor att prata med mig om! :) Man blir faktiskt bemött annorlunda även om det ändå är marginellt. Nu var ju inte jag gigantiskt stor (stor, men inte gigantiskt stor=)  och har aldrig kännt mig utsatt på det viset men man känner ändå att man blir bemött lite annorlunda. Det är ganska tragiskt att det är så. Även om jag gillar denna nya uppmärksamhet så känns det lite konstigt. Inte rktigt äkta. Jag vet inte. Det är för djupa reflektioner för mitt huvud att bearbeta. Det var bara något som slog mig idag när en man som jag sett flera gånger på jobbet men aldrig pratat med kommer fram och börjar prata med mig bara sådär.

Komplimanger!!! Visst det är ju trevligt med komplimanger men jag vet inte hur jag ska bemöta det riktigt. Jag blir mest bara osäker på mig själv! Varför jag nu blir det?!?  Ja.. ni ser, jag tror inte det finns någon räddning för mig.

I mitt huvud är jag fortfarande en väldigt osexig, osäker person. Någon som gömmer sin osäkerhet bakom skämt och skratt. Undrar om jag någonsin kan komma ifrån det där?!?

Nu har jag nästan gått ner allt jag vill gå ner. 6 kg till (28 kg totalt) sen är jag nöjd. Och jag vill försöka gå ner dom ganska snabbt nu. Har fått remiss till kirurg och väntar på kallelse. Vill ha tappat alla kilon tills dess och såklart vara frisk så att man orkar ta sig igenom något sånt.

Ok detta var kanske lite kryptiskt sktivet man måste väll inte skriva allt i klartext eller?!? :)

Jag ser väldigt mycket fram emot det samtidigt som jag är livrädd. Men jag hoppas det blir snart!

Egentligen borde man ta sig ut och lapa i sig dom sista solstrålarna som sommaren har att erbjuda. Hoppas dom fortfarande skiner när det är dags för mig att springa min runda idag.

Men nu får man ta hand om vardagen. Det finns ju en sådan också.

Vi ses i Nangijala

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hejsan hallå haj haj å tjena.   Nu kommer ett ltet inlägg efter ett lååååååångt uppehåll I know. Men jag känner att jag har lite på hjärtat som jag vill ventilera.   Det är ett ämne som man gärna inte diskuterar med någon vare sig man har d...

Hej igen.. Ja det händet då inte ofta att jag skriver med mindre än en månads mellanrum men jag kände att mitt förra inlägg krävde ett nytt. Jag va ganska långt ner på glädjeskalan när jag skrev mitt förra inlägg. Och jag vet att folk inte menar någo...

Ja... nu kommer det en mindre roman igen. Jag har nämligen något jag vill be er om. I alla fall er som finns i min närhet. Som ni alla vet äter jag lchf. Och det finns en orsak till det. Jag är sockerberoende. Fjantigt tycker många kanske. Finns det ...

Jahapp .. ett tag sedan.. som vanligt. Visar ju bara på hur spännande mitt liv är. Inte så mycket att förtälja.   Men det är höst eller tidig vinter och höstdepressionen kom ju som väntat som ett brev med posten. Varje år blir jag mer elle...

Elgiganten är en farlig affär. Jag sitter och skriver detta på min aldeles splitter nya laptopp som min man köpte till mig. <3 Vi åkte till Elgiganten för att köpa eltandborste till dottern då tandläkaren rekomenderade det efter sista besöket. Råk...