Direktlänk till inlägg 21 januari 2015

Ett hundliv

Av no-sense - 21 januari 2015 12:00

Att vara hundägare är lite speciellt. Skidsofrent och dyrt.


Vi äger två stycken Staffordshire bullterriers. Och det är den bästa rasen som finns utan några som helst tveksamheter. Det finns ingen hund som kan få dig så glad som en staffe. Det är bara ren och skär lycka dom sprider runt sig varje dag. Hur eländig man än känner sig så finns det altid en liten svansviftande individ bredvid dig. Just nu liggande bakom min rygg i soffan. Och allra helst i knät i ansiktet. Alltid glada. Spelar ingen roll vilket. Det räcker jag skulle vända mig om och titta på min Ella som ligger bakom mig just nu så kommer hon börja vifta på svansen. ... Japp   


Och det gör ju att hjärtat smälter lite varje gång. Men för tjugo minuter sedan var hon ganska billig. Vi var ute och gick i skogen. Hundarna med sitt varina svindyra hurtatäcke som jag köpte till dom för två veckor sedan. 750 kr styck kostar dom. Jag skulle aldrig i mitt liv spendera 750 kr på en jacka till mig själv. Kanske skulle jag sträcka mig till att betala 750 kr för en jacka till ungarna men det hade varit ett gränsfall. Men till hundarna jajjamen. En till dom var för veterinären tyckte vi skulle försöka hålla Betty varm när vi varit ute då hon har haltat en hel del på sistone. Då rusar man ner och köper täcken, och medeciner och lite godis. Och idag bet Ella sönder Bettys täcke på vår promenad när hon ville busa. Suck. Den hunden!!! Älskar henne till döds men fan vad hon har kostat pengar jäkla hundskrälle. Hon har massakrerat ett helt rum med lister, tapeter ... rubbet. Totaltförstört. Vårt matsalsbord har hon varit och smakat på. vet inte ens hur många jäkla hundbäddar vi är uppe i nu men det är en del kan jag säga. Dom ska ju givetvis ha den bästa maten. Färskfoder som både är svindyrt och äckligt att hålla på med. Veterinärkostnaderna vill jag inte ens tänka på vad vi är uppe i. Igår slutade notan på 1300 då vi var inne och röntgade Betty för hon haltar fortfarande till och från. Men allting såg fint ut hittade inga fel på henne. Men det var ändå värt varenda krona för nu vet jag att min hund kommer finns hos mig i många år till. Hon har säkert bara ont i någon muskel eller något efter en sträckning efter ha busat med Ella eller nått.


Bajspåsar är också en historia för sig. Som hundägare har man bajspåsar överallt. I hallen, i bilen, man binder fast dom i koplet, i jackfickan, i byxfickan, i handväskan man köper nya påsar fast man har två rullar kvar hemma men ändå när man står där mitt i byn i fullt dagsljus med massa folk runtomkring en med en skitande hund har man ändå lyckats med bedriften att inte få med sig en enda jävla påse. Pinsamt. Jag förstår inte riktigt hur man lyckas med sådant men det gör man. Eller så är det bara jag.


I ena stund kan man sälja dom för en spänn andra sekund lägger man tusentals kronor på dom för att man är så orolig för dom att man vill bara dö. Skulle något hända mina hundar... jag vill inte ens tänka den tanken. Som tur är är de fortfarande ganska unga och jag hoppas inte behöva bekymra mig för något sånt än. Att man kan bli så fäst vid en hund. Även om dom mest skapar huvudbry och en tom plånbok. För jag ska inte ens börja prata försäkring.... svettas vid bara tanken på den räkningen.


Så är det ju så att det finns dom som vill kalla mina hundar för kamphundar. Jag ska inte gå in på det ämnet just nu för det gör mig bara förbannad. Jag kommer nog skriva en bok om det ämnet en dag. Det finns ingen ras som är kamphundar. En kamphund tränas till att bli en kamhund det spelar ingen roll vad det är för ras på hunden. Men dom som håller på med sånna fruktansvärda handlingar väljer dessa raser för dom råkar ha mycket muskler och därmed gör mer skada när dom biter. Det betyder inte att dom är kamphundar. Fan vad jag är trött på den diskutionen. Okunskap handlar det om. Jag försöker inte bry mig när folk går över gatan när jag möter någon med en annan hund. Eller dom som lyfter upp sina hundar i famnen när man går förbi. Särskillt små hundar som ligger där i famnen på matte eller husse skäller och tuggar fradga när man går förbi medans mina bara är glada och viftar på svansen och undrar vad det är för en konstig varelse. Så tycker dom att det är mina hundar som är farliga. Idag mötte vi en tax i skogen utan ägare. Jag hadde mina hundar lösa och helt plötsligt från ingensans kommer en tax springande. Båda jag, Ella och Betty blev lite förvånade men mina hundar tittade bara efter hunden och gick vidare med mig. Lifsfarliga mördarhundar eller hur! Suck!


Ja jag vet det är säkjert många som reagerade när jag skrev att jag hade mina hundar lösa. Men jag vet att dom springer inte iväg. Ok ok jag kan kanske inte till 100 % garantera att de inte skulle sticka iväg men jag vet att de springer inte efter andra djur. Varken hundar eller kaniner eller ekorrar. Det har varit träning ända sedan dom var små. När vi är ute på promenad får de varken gå fram till människor, andra hundar eller något annat med fyra ben. Dom vet detta mycket väl. Hur vet jag det? Jo för det har varit så sen dag ett. Många som är ute och går med sina hundar låter dom gå fram och hälsa på vem som när som men det har mina aldrig fått göra. Varken när dom går i kopplel eller är lösa. Det får dom endast göra här hemma eller när vi hälsar på hemma hos någon som vi känner eller när vi är i hundgården. Dom vet det och jag vet det och det fungerar. Sen får ni tro vad ni vill.


Summan av kardemumman.. ska ni skaffa en staffe så se till att ha en fet plånbok, stort hjärta, några ton med tålamod och mycket tuggben. Ni behöver inte ens tänka på att köpa masa leksaker för de kommer ändå inte hålla i mer än 2 minuter. Inte ens dom leksakerna där det garanteras att de ska hålla. Äger du en staffe så finns det inga leksaker som håller punkt. Och ha tålamod med folks förutfattade meningar och missuppfattningar.


Och en sak till. Gör noga efterforskningar innan ni skaffar hund. Välj en bra uppfödare men erfarenhet (ska jag säga som inte ens tagit min första kull i min kennel ännu =) men kolla upp sjukdomar och var noga med ert val av hund helt enkelt. Anledningen till jag inte har några valpar i min kennel ännu är för att jag har fått oturen att införskaffat två hundar med medicinska problem. Den ena vet jag inte rikgit vad som är galet egentligen. Hon haltar till och från fast allt ser bra ut och jag vet att hennes mamma också hade problem och det är ingen kvalitet jag vill avla på. Lilla Ella är så fin på alla sätt och vis hon skulle säkert kunna bli champion i både det ena och det andra men hon har allergi såklart så det blir inga valpar där heller. Men jag har ingen brådska. Jag väntar tills jag har en frisk hund som jag kan ta valpar på. För jag vill få fram friska hundar som kan glädja någon familj någon gång utan en massa veterinärbesök och annat tråkigt. Så har jag såklart en avelshane som är utsatt på foder hos en vän också inte att förglömma som bara ska röntgas höfter på sedan så ska han få jobba ihop för brödfödan och det tror jag han ser fram emot!   


Långt inlägg om hundar. Lite vikt måste jag få med och min vanliga frustration över detta ämne!! Det är något fel på mig har jag konstaterat. Ja jag lyckas gå ner i vikt om jag slutar äta typ helt. Problemet är jag blir hungrig. Jag fattar verkligen inte jag gör allting rätt men jag går inte ner i vikt. Jo jag har inte mått så bra ett tag p.g.a andra saker. Jag åt typ ingenting på två dagar och gick ner 0,9 kg på en dag. Men hungern tog till jag åt lite. Jag överåt inte på något sätt. Små måltider utan kolhydrater fyra ggr på en dag enligt strickt lchf. Gick upp 0,5 kg igen till nästa dag. Jag kastar snart in handuken. Jag har fått igång träningen ändå hyfsat. Fast jag varit förkyld nu ett tag så har jag tagit tag i det igen nu. Ikväll blir det dubbelpas på gymmet med 45 minuter bodywork - tabata och spinn puls direkt efter det. Jag förstår inte att det ska vara så svårt. Funderar på om jag har någon jävla hormonrubbning. Kanske skulle förklara en hel del annat också i så fall. För det mesta vet jag varken in eller ut eller fram eller bak. Jag försöker bara ta mig igenom en dag i taget. Livet känns tufft just nu. Eller ja... har varit ganska länge. Hoppas på en förändring snart. Jobbar på det. Jag har inte gett upp än i alla fall.


Nu har jag snart tagit mig igenom denna förmiddagen i alla fall och ska snart hämta upp min dotter och hennes kompis på skolan. Då blir det i alla fall lite liv här hemma. =)


Ha´re gott.

Very najs, fågelbajs.



 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av no-sense - 9 november 2016 15:37

Hejsan hallå haj haj å tjena.   Nu kommer ett ltet inlägg efter ett lååååååångt uppehåll I know. Men jag känner att jag har lite på hjärtat som jag vill ventilera.   Det är ett ämne som man gärna inte diskuterar med någon vare sig man har d...

Av no-sense - 28 december 2015 12:02

Hej igen.. Ja det händet då inte ofta att jag skriver med mindre än en månads mellanrum men jag kände att mitt förra inlägg krävde ett nytt. Jag va ganska långt ner på glädjeskalan när jag skrev mitt förra inlägg. Och jag vet att folk inte menar någo...

Av no-sense - 26 december 2015 14:26

Ja... nu kommer det en mindre roman igen. Jag har nämligen något jag vill be er om. I alla fall er som finns i min närhet. Som ni alla vet äter jag lchf. Och det finns en orsak till det. Jag är sockerberoende. Fjantigt tycker många kanske. Finns det ...

Av no-sense - 30 november 2015 20:28

Jahapp .. ett tag sedan.. som vanligt. Visar ju bara på hur spännande mitt liv är. Inte så mycket att förtälja.   Men det är höst eller tidig vinter och höstdepressionen kom ju som väntat som ett brev med posten. Varje år blir jag mer elle...

Av no-sense - 8 september 2015 08:18

Elgiganten är en farlig affär. Jag sitter och skriver detta på min aldeles splitter nya laptopp som min man köpte till mig. <3 Vi åkte till Elgiganten för att köpa eltandborste till dottern då tandläkaren rekomenderade det efter sista besöket. Råk...

Ovido - Quiz & Flashcards