Elgiganten är en farlig affär. Jag sitter och skriver detta på min aldeles splitter nya laptopp som min man köpte till mig. <3 Vi åkte till Elgiganten för att köpa eltandborste till dottern då tandläkaren rekomenderade det efter sista besöket. Råkade stanna vid datoravdelningen med ögonen på bärbara datorer för jag har haft tankar på att skriva en bok och då kan det vara bra med en sådan. Råkar nämna det för min man och vips är jag ägare till en. Fast jag vet att han haft ögonen på dom länge så jag tror nog han också väldigt gärna ville ha en. :) Och tandborsten följde också med ut såklart.

Så nu är det bara till att börja skriva. Men håll inte andan i väntan på release för jag har då aldrig skrivit en bok och som det känns nu så är det bara ett virrvarr i mitt huvud av ideer. Det kommer bli svårt att få ihop något sammanhängande och bra av allt kaos i min hjärna men jag ska allt göra ett försök. Än så länge har jag en titel och en inledning som jag är nöjd med och en massa rubriker som behöver lite text. Sen så behöver jag lite hjälp med ett bokomslag. Är ni duktiga på att rita? Jag behöver din hjälp i så fall. Jag har en ide men kan inte få ner det på pränt då min artistiska ådra inte sträcker sig så långt.

Jag är också lycklig för nu är det snart dränerat och färdigt längst framsidan av huset. Idag ska det komma på ny asfalt på uppfarten. Yeay!! Fan vad skönt. När de satte igång och gräva första dagen var jag så jäkla glad så jag bröt fullständigt ihop. Det har varit en stor jävla sten och bära runt på i 8 år och nu är den borta. Och dom vet vad dom håller på med. Och gör ett gediget jäkligt bra jobb. Ser det ut som i alla fall. Det de förra ägarna försökt sig på var ju rena skämtet och förvandlade istället huset till en svamp som drog till sig vatten istället för att föra bort vattnet!! Fan det gör mig så arg. Men det är bra nu. Dyrt är det och det kommer lägga till ytterligare 220 000 kr på huslånet men nu kan man sova lugnt och veta att huset kommer stå kvar många år till. Och jag ser så fram emot att få fixa till och inreda hela den delen av huset som bara har stått och använts som sopförvaring till något bra och mysigt. Tvättstugan ska få nytt fint kakel och tvättlinor. Vi har inte kunnat hänga någon tvätt därinne för det dröslar skit från taket! No more - snart kan man använda hela vår fina tvättstuga till fullo igen. Och vi har ytterligare ett stort rum som vi ska inreda som bio/spel/mys rum eller nått i den stilen. Najs najs najs najs najs.

Sen kan man inte leva idag utan att se hur världen håller på att rasa samman. Så samtidigt som jag är lycklig här i min lilla bubbla i trygga Sverige så finns det så många människor som lever i fruktansvärd missär. Det figurerar bilder på nätet på barn som drunknat när de försökt fly från syrien. Och man känner sig hjälplös och vill hjälpa till. Jag har skänkt lite pengar men jag skulle verkligen vilja åka ner och hjälp till på plats. Men jag har ansvar här hemma också gentimot mina egna barn. Är det bara en dålig ursäkt? Jag vet inte. Man kan ju inte bara åka man har ju jobb också. Ännu en ursäkt? En del säger varför just hjälpa dessa människorna? Det finns så många som behöver hjälp överallt i världen. Ja det gör det men man kan ju bara hjälpa en åt gången. Så den uräkten är den sämsta av dom alla tycker jag. Nej man kan inte hjälpa alla men man kanske kan hjälpa en eller två. Om jag hjälper en eller två och du hjälper två andra så kan vi nog hjälpa ganska många tillsammans. Jag är så trött på folks avtrubbade åsikter om sånna här saker. Finns det ingen mänsklighet kvar? Man blir så ledsen ibland. Ha lite jävla medkänsla istället för att oroa dig för hur det ser ut att ha "en sån" som granne. Om ni skulle göra ett försök att prata med dessa människor tror jag ni hade blivigt ganska förvånade och kanske till och med tycka om dom. Långt ifrån alla är extrema islamister. Men ni är så fulla av hat och förutfattade meningar och tror mer på vad grannen säger än att försöka skaffa dig en egen uppfattning. Finns det ingen som kan känna sympati för en annan människa längre. Lyssna på deras historier och lyssna på vad de har gått igenom. Måste man sätta varenda en i ett fack?? ok ok ok... ett stort tungt ämna man kan skriva i evigheter om och alltid retar det någon. Oavsett vad man har för åsikt om ämnet så finns det alltid någon som reagerar väligt starkt och ska motbevisa en. Jag säger bara försök vara lite mänsklig och visa lite medkänsla. Tänk innan du öppnar käften. Om man inte känner en annan individ som person. Om du inte har pratat med den här personen och vet deras historia hur fan kan du då bara ogilla denna människan bra för att? Man måste inte gilla människan utanför affären som sitter och tigger. Man måste inte skänka pengar. Men man behöver inte sparka på dom heller. Du vet ingenting om dom. Du bara tror du vet.

Ok nu har jag säkert gjort en hel skock människor förbannade med mina åsikter men kanske förhoppningsvis någon  tänker efter en stund också.

Jag förespråkar bara medmänsklighet och kärlek. Vad vore livet utan? Det vore inte värt och leva över huvud taget.

Ok nu är jag färdig.

Det var inte alls meningen att det skulle bli ett så långt inlägg idag.

Antar att det beroro på min nya fina dator så det är helt enkelt en fröjd att skriva. :)

Nu tänker jag önska er en fin härlig dag. (Även alla er som inte har samma åsikt som jag)

Solen skiner, njut av livet.

Puss å Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hejsan hallå haj haj å tjena.   Nu kommer ett ltet inlägg efter ett lååååååångt uppehåll I know. Men jag känner att jag har lite på hjärtat som jag vill ventilera.   Det är ett ämne som man gärna inte diskuterar med någon vare sig man har d...

Hej igen.. Ja det händet då inte ofta att jag skriver med mindre än en månads mellanrum men jag kände att mitt förra inlägg krävde ett nytt. Jag va ganska långt ner på glädjeskalan när jag skrev mitt förra inlägg. Och jag vet att folk inte menar någo...

Ja... nu kommer det en mindre roman igen. Jag har nämligen något jag vill be er om. I alla fall er som finns i min närhet. Som ni alla vet äter jag lchf. Och det finns en orsak till det. Jag är sockerberoende. Fjantigt tycker många kanske. Finns det ...

Jahapp .. ett tag sedan.. som vanligt. Visar ju bara på hur spännande mitt liv är. Inte så mycket att förtälja.   Men det är höst eller tidig vinter och höstdepressionen kom ju som väntat som ett brev med posten. Varje år blir jag mer elle...

aha... I morgon får man asa tebax rumpan till jobbet igen. 2-skift och eftermiddag. Jippie hippedi do! Eller not. Jag har haft en lång semester i år. 6 veckor och dom har jag spenderat mest med att bara slappa. Hjärnan har inte bara gått in i semes...